Semester och dags att redigera

Som vanligt vid den här tiden på året har det varit liiite för mycket att göra på dagjobbet. Allt ska bli klart före alla ska på semester. Alla rensar sina skrivbord vilket gör att jag och mina kollegor får det hett om öronen ett tag, före vi kan rensa våra egna.

Men nu har jag stämplat ut, så gott det går med mitt jobb. Så nu ska jag gömma mig från det mesta några veckor, ägna mig åt segelflygande, träning och att komma ikapp läshögen och alla serier på Netflix…

Fast jag ska inte bara slöa. Det är dags att läsa igenom mitt råutkast till nästa bok och sätta igång med redigering. Jag har ingen skarp deadline just nu, men ambitionen är att ha ett hyfsat utkast klart till testläsare och agenturen efter sommaren.

Ha en fin sommar, så blir det mer blogg och nyheter i höst!

Mitt Sommarlov…

Här sitter jag, med semestern på upphällningen, och ägnar mig åt redigeringsarbete på Grävlingen.

Men jag har haft lite ledigt också, inte bara skrivit (och hållit klienterna nöjda då och då).

Jag har flugit en hel del (trots vädret), inklusive fått hantera ett linbrott på låg höjd i bogseringen. Det gick bra även om det inte riktigt var vad jag hade tänkt den dagen.

Jag har umgåtts med familj och vänner, inklusive testat på stand up paddle board för första gången. På en lugn sjö. Jag ramlade inte i, men det var nära. Jag var på releasefest för Lars Wilderängs nya bok Fallet, men inte hunnit läsa den ännu (så inga spoilers tack!). Och jag har myst med fler kattungar än jag trodde jag skulle se på månader, när jag hälsade på författarkollegan Therese Loreskär hemma hos dem.

Nu är det bara det sista kvar, sedan kallar dagjobbet, tidiga morgnar och allt det där igen. Det ska nog gå bra, tänker jag, och gömmer mig i texten igen.

En katt på besök

Npc0tKIuTT+QPjswk+uqKQ

Vi har regelbundet finfrämmande hemma.

För en dryg vecka sedan traskade grannens katt Moses in genom altandörren när vi satt ute och åt. Han kom ut igen några minuter senare och kelade, smög in igen och hängde en stund med oss. Sedan gick han.

Dagen efter dök han upp igen. Jamade ett hej och ville ha mys. Han försöker allt gulla till sig lite mat ibland, men det får han inte av oss. Han får mat och kärlek hemma så det räcker. Men han verkar gilla att komma förbi ändå. Han har dykt upp nästan varje dag sedan dess.

Han är alltid välkommen. Vi älskar honom och han är en riktig liten gullegris. Hur snäll som helst. Vi tror att han passar på att smyga undan de gulliga men ganska högljudda barnen som också bor i hans hus. Hos oss är det lugnt, svalt på stenplattorna i köket och vi gullar med honom. Så det är nog rätt okej här trots att det inte blir någon mat…

Nu är det snart semester på riktigt.