Augusti = releasemånad

Augusti markerar slutet på semestern för de flesta och brukar kallas för rötmånad, men i år är det snarare ”releasemånad” för mig.

Nog för att semestern är slut snart men än är det lite kvar av sommaren. Och resten av sommaren för mig kommer domineras av release av Olycksfåglar. Den 18 augusti smäller det, med officiell releasedag och någon slags digital intervju med förlaget (mer kommer på Twitter och Instagram, främst). Sedan börjar jag så smått på dagjobbet igen, och 28 augusti är det Stockholms Bokhelg. Jag deltar i samtal med Anna Roos den 28 augusti på temat ”Att bevara en hemlighet” och samma dag är det release-event i Stockholm.

Och sen då? Ja, inget jag vet i releaseväg just nu. Men däremot ska jag ta ett djupt andetag och börja arbeta på allvar med nästa bok. Jag har låtit den vila i bakhuvudet ett tag, pustat ut efter en tuff vår och börjar känna mig redo att sätta mig vid tangentbordet igen.

Så med de planerna ser jag fram emot hösten, när jag kan ägna de mörka kulna kvällarna åt att skriva mer thrillers.

Annons

Semester och dags att redigera

Som vanligt vid den här tiden på året har det varit liiite för mycket att göra på dagjobbet. Allt ska bli klart före alla ska på semester. Alla rensar sina skrivbord vilket gör att jag och mina kollegor får det hett om öronen ett tag, före vi kan rensa våra egna.

Men nu har jag stämplat ut, så gott det går med mitt jobb. Så nu ska jag gömma mig från det mesta några veckor, ägna mig åt segelflygande, träning och att komma ikapp läshögen och alla serier på Netflix…

Fast jag ska inte bara slöa. Det är dags att läsa igenom mitt råutkast till nästa bok och sätta igång med redigering. Jag har ingen skarp deadline just nu, men ambitionen är att ha ett hyfsat utkast klart till testläsare och agenturen efter sommaren.

Ha en fin sommar, så blir det mer blogg och nyheter i höst!

Aprilredigering!

Hej!

Vad gjorde du under april? Förutom en del personlig turbulens och känslomässiga turer så har jag mer eller mindre bara gjort tre saker: Dagjobbat, tränat och redigerat!

Och med redigerat menar jag verkligen redigerat mycket. Riktigt mycket. Nästan varje dag, all tid jag haft över tills jag inte orkat mer. Men så har jag också mer eller mindre skrivit om ca en tredjedel till hälften av ett viktigt manus, och dessutom ökat omfånget med nästan 20 000 ord. Rätt bra jobbat, om jag får säga det själv.

Utan att ha tränat hade jag dock inte orkat. Det är i sig inte så ansträngande att sitta vid tangentbordet hela dagarna (dagjobbet inkluderat), men mentalt är det mer krävande än en kan tro.

Men nu får jag lite paus någon vecka. Jag skickade manus till agenturen i går och väntar på feedback, inför nästa redigeringsrunda. Under tiden ska jag testläsa en kollegas manus och kanske kolla lite Netflix. Tills det är dags igen!

Mellan vinter och vår

På morgnarna ligger täta slöjor av dimma över marken. Vinterkylan går ur jorden när solen värmer luften. Göteborg darrar mellan vinterns regniga kyla och vårens krispiga kontraster. Kall luft och varm sol.

På samma sätt lever jag just nu i ett mellanläge. Det har varit en tung vinter, på många sätt, och än är den inte över. Samtidigt går det att skönja ett slut på det. Snart finns utrymme att starta på nytt.

Om inte allt för lång tid hoppas jag kunna berätta om roliga saker, nya saker som jag hoppas kommer glädja många med mig. Men för nu måste jag vänta och ha tålamod lite till.

Det är dimmigt i mellanläget. Men förr eller senare lättar det.

Författare på dagen

I mellandagarnas tysthet lever jag som författare på dagen istället för på natten, som vanligt. Det är så skönt att faktiskt få arbeta med skrivandet på dagen, när det är ljust (även om bilden är tagen på kvällen). Trots att jag är kvällsmänniska så är det inte så dumt att vara klar med och kunna stänga av alla former av jobb på kvällen, något som helt enkelt inte är ett alternativ när dagjobbet börjar igen efter nyår.

Så här ser det ut när jag redigerar. Nej, jag har inte blivit börsmäklare (som någon sade om denna bilden på FB). Det ser mer avancerat ut än vad det är. På den stora skärmen kör jag Scrivener med manuset jag jobbar på. Den är inkopplad i laptopen, där jag har kommentarer från en (viktig!) läsare, eller annat referensmaterial. På iPaden har jag mina egna kladdar i en PDF av manuset.

Det fungerar bättre för mig än att jobba med utskrifter och fler Post-its om jag ska få ihop ett fungerande manus. I det här stadiet, vill säga. När jag planerar nytt så kräver hjärnan just nu att jag kladdar tidslinjer och annat på papper, trots att jag har och älskar Aeon Timeline på datorn.

Märkligt det där.

Nu börjar skrivhösten

Bokmässan är över. Den var som vanligt kul, utmattande och full av möten med gamla och nya vänner.

Nu börjar hösten. Skrivhösten. I dag har jag gjort första utkast till synopsis på mitt mellanprojekt och börjat planera upp höstens skrivande. Jag börjar med att redigera mellanprojektet så att det kan gå till testläsare och agentur, sedan ut i världen!

Det gör jag framför den obligatoriska post-bokmässan-brasan. Fram med rödpennan, här ska fixas!

Another one bites the dust

Där satte jag punkt till ännu ett råutkast, version 1, lagom till bokmässan nästa vecka.

Det är som vanligt ett helt bedrövligt shitty first draft, men det finns en bra historia där någonstans, begravd mellan fåniga repliker, lata genvägarna och överanvända klichéer. Nu får det vila några dagar, sedan åker rödpennan fram för första redigering.

Nu blir det läsning, Netflix och TV-spel några dagar. Men för mycket vila är inte bra. Det är dags att skriva utkast till synopsis på en hel hög med manus som jag måste bena ut och prioritera. Högsta prio har såklart att planera upp och skriva klart sista delen av rymdoperan, men nu börjar det bli dags att bestämma sig för vilket som ska vara nästa större projekt efter den.

Och så behöver jag ju såklart ett nytt mellanprojekt att jobba på när det går trögt i rymden.

Snipp snapp

Rätt vad de var så blev det hösten. Bara så där, efter en rekordsommar.

Snipp snapp snut, så var den sagan slut. Regnet hänger i luften och det är dags att gå tillbaka till jobbet. För mig betyder det att byta jeans och t-shirt mot kostym. Slipsen får stanna hemma dock.

Men slutet på en saga är alltid början på en annan. Jag ser fram emot hösten. Även om jag varit hyfsat produktiv med skrivandet under sommaren så är hösten alltid min i särklass mest produktiva tid. Visst tar jobbet mer tid, men samtidigt blir övriga distraktioner färre.

Jag har mycket att göra, med två projekt att avsluta och två nya att planera för vintern och nästa år. Och så är det ju snart bokmässa igen, där jag har minst fyra vänners framgångar att fira. Kanske kan det snart vara min tur efter det. Vi får väl se.

Det gäller ju att ha tur för att vinna. Det sägs ju att den som tränar mycket ofta har mer tur. Dags att fortsätta skriva.

Igång igen

Då var det dags att sätta tänderna i mellanprojektet igen!

Rymdoperan, del 2, ligger på läsning hos mina närmaste testläsare. Jag låter medvetet bli att läsa manuset på ett tag så jag ska få distans till texten. Så snart jag fått in lite mer feedback så är det dags att läsa, kladda i marginalen och fila till det. Men till dess fokuserar jag på att skriva råutkast på mellanprojektet.

Hela poängen med att ha två projekt, ett större och ett lite mindre, är att kunna använda det ena för att släppa tankarna på det andra. Så nu skriver jag en slags thriller. Målet är att vara klar med råutkastet till senhösten, men jag är gärna färdig snabbare än så.

Faktum är att jag är nästan halvvägs redan.

Bulktext

Det var nästan en månad sedan jag skrev något här. Stackars bloggen.

Det kanske är mindre synd om mitt pågående manus, rymdopera del två. Jag satte precis punkt för den sista av de större trådarna i handlingen, nästan 60 000 ord skrivna. Som alltid i det här stadiet är det en äkta geggamoja. Högt och lågt. Här finns en del riktigt bra scener, men mest byggstenar i en hög och skräp som ska skrivas om eller återvinnas på olika sätt. Bulken är gjord. Nu återstår det roliga jobbet att redigera den till något bra.

Så jag kan nog säga att jag på riktigt är halvvägs igenom manuset nu. Det återstår minst lika mycket jobb som jag lagt ner före det är läsbart. Det ska jag börja med i morgon.