Copy and paste

Jag är nog en hopplös idédriven författare, för jag har en hel hög utplanerade projekt för alla olika idéer jag bollar i huvudet. Mer av skrivjobbet handlar om att inte skriva än en kan tro. En del försvinner eller muterar till något annat. Det är bara de tankar som vägrar att släppa taget som jag till slut lyckas skriva klart från a till ö.

Men jag har börjat lära mig lite om hur min skrivhjärna fungerar nu. Den kräver märkligt nog både planering och omväxling. Parallellt med mitt senaste manus, del ett av tänkta tre i ett rejält komplicerat rymdepos, har jag helt utan planering skrivit på en slags paranormal advokatthriller med skräckinslag. Den är inte i närheten av klar och kanske aldig blir, men den är strålande att för att växla tanke när jag kör fast.

Nu har jag planerat in en enklare historia med ganska jordnära tema (som omväxling, åter igen). Jag hittade faktiskt en gammal text, en tänkt början på en annan historia som jag kan ta delar av nu. Den skrev jag på en skrivkurs och den blev ganska bra om jag får säga det själv. Den kan jag återanvända. Jag kastar ingenting, en vet ju aldrig!

Så även om det är lite fusk så klarade jag dagens antal ord genom att helt enkelt klistra in det mesta av den gamla texten där den med lite omarbetning ska bo i det nya manuset. Det får sätta punkt för dagens jobb, men det räknas väl liksom ändå?

Annonser

Prioriteringar

Då var det nya året i full fart. Ingen idé att se bakåt längre, nu är det framåt som gäller.

Ibland tappar jag lite fokus på vad jag gör om jag inte vet riktigt hur och när jag ska komma vidare. Du vet, när man liksom inte kan bestämma sig mellan två trevliga alternativ och tar ett tredje bara för att det blir enklast.

Min lösning är att prioritera och sätta deadlines. Det är en gammal lösning, men den fungerar. Jag har redan satt deadlines för när första utkast av mina shitty first drafts ska vara klara, men sen? Hur ska jag göra med de andra idéerna och när ska utkasten kanske bli något bra istället?

Så jag satte mig och prioriterade dem, med en punkt bokstavligen med titeln ”prioritera igen”. Så nu vet jag vad jag ska skriva under 2017. Tror jag.

Separationstankar

Jag insåg när jag skrev rubriken att den låter långt mer dramatisk än den är. Samtidigt illusterar den också vad jag är ute efter.

De flesta författare ligger någonstans på ett spektra mellan de som planerar varje scen före de skriver och de som inte planerar ett skvatt och går helt på känsla. Jag har redan tidigare konstaterat att jag går mer och mer mot att planera först och skriva sen ju mer jag jobbar med mina texter, men jag kommer aldrig komma hela vägen. Jag vill nog inte ens det, för i själva skrivandet, i akten av att sätta ord på ”papper”, sker någon slags korsbefruktning mellan vad jag planerat och vad jag skriver.

För det mesta är det bra, men ibland resulterar det i att en målar in mig i hörn och måste skriva om. Kanske hade det gått att undvika det om jag tänkt klart före jag skriver.

Jenny Milewski sade på fantastisk podd (smygreklam) att hon försöker att separera tänkande från skrivande. Jag skulle nog må bra av det, eftersom mina bästa kapitel rent textmässigt är de som jag skriver med minst tanke. På ren känsla. Samtidigt så skrev jag viktiga delar till mitt förra manus efter att ha just planerat upp nästan hela den delen av storyn. Det höll samman handlingen på ett sätt som jag inte hade klarat annars.

Så även om jag skriver ny text i mitt nya WIP nästan varje kväll så står det klart att jag behöver åstadkomma den där separationsövningen och fokusera mig. Det jag behöver lura ut är bara hur jag ska göra det på rätt nivå.

Hösten nalkas

September närmar sig. Sommaren är nästan över och kvar är bara kyliga kvällar och vintermörkret som sänker sig över allting, samtidigt som ett nytt arbetsår börjar på kontoret.

Fast jag ser fram emot hösten i år. Det är bokmässa, så klart. Det ska bli kul.

Även om jag (medvetet) inte skrivit mycket i sommar så vet jag sedan tidigare år att jag nästan ofelbart skrivit bäst och mest på höst och vinter så jag tänker använda mig av kvällarna så mycket jag kan. Även om jag inte tänker vara med på NanoWriMo i år heller så har jag beslutat mig att ta mig vatten över huvudet på andra sätt.

Jag har två projekt som båda vägrar släppa taget om huvudet. Jag har brottats med både text till ett av dem och planering till båda den sista tiden och prioriterat dem lite sinsemellan, men nu har jag äntligen bestämt att jag kommer att köra dem båda parallellt. Trots risken att något av dem kollapsar. Jag tänker att om de vägrar låta mig vara så får de väl båda sin vilja igenom då. Bara att skriva på det som känns viktigast just för stunden tills jag bestämmer mig för vilket som ska bli klart först.

Och så ser det minsann ut som om ett av päronträden ger frukt i år. Jag tar det som ett gott tecken.

Metoden fungerar

Stackars bloggen, här har det inte hänt mycket det sista. Trist, tycker jag och kanske du, men hur som helst så händer det kanske mer här nu.

Ni som minns (och lyssnar på fantastisk podd) vet att jag haft aktiv paus från skrivandet. Märkligt nog verkar metoden fungera. Det har inte blivit mycket skrivet det sista, bara en ynka skissartad sida på en novell. Men samtidigt bubblar större saker allt närmare ytan. Mina analyser till ett eventuellt nytt projekt fylls knappt alls på med noteringar, men karaktärerna viskar till mig när jag sover. De kommer. De vill ut.

Nu ska jag låta idéerna gro lite till, sedan tar jag hand om dem som de förtjänar. Synd bara att tiden är begränsad.

Fler nyheter: Läs här om du är sugen på att vara med och göra fantastisk podd! Jag hänger i ett tag till, men vi vill bli fler!

Analyser

Nu har jag börjat att analysera tankarna kring ett eventuellt nytt manus.

Jag tycker att det är svårt att göra det, men samtidigt så har jag märkt att resultatet av skrivandet blir så mycket bättre. Det är alltså värt det, i alla fall för mig.

Än så långe har jag inte kommit så långt, men jag har lagt upp följande dokument att jobba i:

Karaktärsmatris: Bara ett Numbers-ark (”Excel” för Mac) där alla karaktärers namn står på X och Y-axeln. För varje cell skriver jag in relationen mellan respektive karaktär, så det alltid går lätt att hitta senare.

Vändpunkter: Varje del av manuset har sina egna vändpunkter, d v s viktiga ”händelser” eller karaktärsutvecklingar som måste hända i en viss ordning. Jag listar upp dem i ännu ett Numbers-ark för att kunna se alla dessa sida vid sida.

När jag har koll på handlingen i grova drag är det dags att konstruera en tidslinje i Aeon Timeline, där ordningen på alla delar av handlingen går att se i relation till varandra även i tid. Från det bygger jag synopsis och startar upp Scrivener.

Sen får det gå som det går. Jag har manus som är halvvägs klara men där jag tappat gnistan, jag har manus som är klara men som helt enkelt inte blev bra och jag har manus som gått hela vägen. Det är först när jag skriver dem som jag ser om det fungerar. Då är det bara att vara enveten.

Ordjakten

Back online…

Jag har fortfarande nån slags andningspaus medan jag funderar på vad nästa projekt ska bli. Men jag märker att jag längtar efter att sätta tänderna i något igen, vare sig det är mitt WIP eller något helt nytt.

Under tiden kutar jag omväxlande runt i Thedas och räddar ”världen” från demoner och omväxlande funderar på skrivprojekt.

Nyss petade jag fram 75 nya ord i vad jag tror blir en novell. Inte illa, med tanke på att jag famlar efter vilken riktning de större projekten ska ta.