Tio dagar till godo…

Det har varit tystare än vanligt på bloggen ett tag. Jag har helt enkelt fokuserat på mitt andra manus för året, så jag har inte hunnit.

Men i går satte jag punkt i ett första, ordentligt genomarbetat, manus. Nåja, jag hittade lite skrivfel i dag så egentligen blev den ”klar” först i kväll, prick 10 dagar före min egen deadline den 30 november.

Det har nu flugit ut ur mina händer till ett gäng testläsare som ska få tycka till ordentligt. Men om jag får säga det själv, så är jag ganska nöjd med den redan nu. Visst, ett och annat kommer säkert behöva justeras, men inte alls så mycket som det brukar kännas som i det här stadiet.

Hoppas bara att något förlag håller med.

För kalenderbitarna, lite highlights ur Scriveners statistik:

Antal ord: 65 641

Sidor (pocket): 179

Sidor (tryckta): 287

Lästid: 4 timmar, 22 minuter, 33 sekunder

Jag började skriva den 3 februari 2018. I snitt har jag skrivit 793 ord per dag i 83 skrivdagar. Ganska bra tempo, särskilt som den gick parallellt med min rymdopera några månader i vintras.

Annons

Igång igen

Då var det dags att sätta tänderna i mellanprojektet igen!

Rymdoperan, del 2, ligger på läsning hos mina närmaste testläsare. Jag låter medvetet bli att läsa manuset på ett tag så jag ska få distans till texten. Så snart jag fått in lite mer feedback så är det dags att läsa, kladda i marginalen och fila till det. Men till dess fokuserar jag på att skriva råutkast på mellanprojektet.

Hela poängen med att ha två projekt, ett större och ett lite mindre, är att kunna använda det ena för att släppa tankarna på det andra. Så nu skriver jag en slags thriller. Målet är att vara klar med råutkastet till senhösten, men jag är gärna färdig snabbare än så.

Faktum är att jag är nästan halvvägs redan.

Flaggor, vimplar och milstolpar

Jag ägnar mycket tid åt planering just nu. Lite för mycket, kanske, men jag vet att det betalar sig i längden.

Så även om jag skriver kanske 1000 ord i snitt per dag på rymdoperan så ägnar jag förmodligen mer tid åt att planera tre (!) nya projekt. Det är mycket tankar nu och mycket tid som går åt till att sätta små fina flaggor på kapitel eller andra textsnuttar i Scrivener. Det känns lite fånigt, men det är stor hjälp för att få grepp om den dramatiska kurvan. Ligger olika viktiga händelser och vändpunkter för nära varandra så kommer historien att kännas kort eller otillfredsställande. Ligger de för långt ifrån varandra så blir det långtråkigt att läsa.

Sedan är det ju relativt, så klart. Är det 10 000 ord novell så blir det färre punkter och tajtare dramatisk kurva än om det är 100 000 ord. Så klart. Men det hjälper ändå att kunna ta ett steg bort från manus och se om det verkar ligga rätt.

Det enda som retar mig nu är att jag måste ta någon slags beslut vilket projekt att ta tag i efter utkastet till rymdoperans del två. De ska skrivas, alla tre, men i vilken ordning? Om någon kunde svara på det så vore jag tacksam.

2017 är slut

Det här blir årets sista blogginlägg. Året är inte riktigt slut, men nästan.

Så, vad säger en om 2017 då som inte redan är sagt? Jag nöjer mig med att berätta om en milstolpe i mitt skrivande, som jag är väldigt nöjd med. Jag har nämligen lyckats med vad som alltid varit omöjligt för mig. Jag har skrivit två manus under året, parallellt.

Nåja, min rymdopera hade jag smygstartat några kapitel på tidigare, men de skrev jag om så hårt att det inte räknas. Det manuset skrev jag helt och hållet under 2017, inklusive en ordentlig genomarbetning, och nu ligger den på förlag och väntar. Inte nog med det så är det dags för mig att börja med del två nu kring nyår. Om allt går som jag vill så behöver den vara klar under 2018.

Mitt andra manus är vad jag lite hemligt kallar mellanprojektet. Det är inte alls lika stort och komplext som rymdoperan. Det är inte ens fantastik och bara ca 40 000 ord. Men det stora för mig är just att det blev ett manus av det. Det går att skriva mer än en bok på ett år. Jag har klarat det. Nu ska mina stackars testläsare snart få bedöma om det är nåt att ha också.

Sedan är jag nöjd över novellerna jag publicerat i år, Skrapljud och Priset på tid. Allt sammantaget, tillsammans med Worldcon och några saker jag inte vågar prata om här ännu, så är jag mycket nöjd över skrivåret 2017.

Jag håller tummarna för skrivåret 2018 och önskar dig och alla andra ett riktigt gott nytt år!