Författare på dagen

0rpeWzauRESop6jkF5XffA

I mellandagarnas tysthet lever jag som författare på dagen istället för på natten, som vanligt. Det är skönt att faktiskt få arbeta med skrivandet på dagen, när det är ljust (även om bilden är tagen på kvällen). Trots att jag är kvällsmänniska så är det inte så dumt att vara klar med och kunna stänga av alla former av jobb på kvällen, något som helt enkelt inte är ett alternativ när dagjobbet börjar igen efter nyår.

Så här ser det ut när jag redigerar. Nej, jag har inte blivit börsmäklare (som någon sade om denna bilden på FB). Det ser mer avancerat ut än vad det är. På den stora skärmen kör jag Scrivener med manuset jag jobbar på. Den är inkopplad i laptopen, där jag har kommentarer från en (viktig!) läsare, eller annat referensmaterial. På iPaden har jag mina egna kladdar i en PDF av manuset.

Det fungerar bättre för mig än att jobba med utskrifter och fler Post-its om jag ska få ihop ett fungerande manus. I det här stadiet, vill säga. När jag planerar nytt så kräver hjärnan just nu att jag kladdar tidslinjer och annat på papper, trots att jag har och älskar Aeon Timeline på datorn.

Märkligt det där.

Fokus och virtuella skogar

I den här teknikens tidevarv behöver vi nog alla då och då stänga av och fokusera för att komma framåt med vad det nu är vi egentligen vill. Skriva, till exempel.

Jag gillar ju all min teknik. Det är sällan jag känner att den distraherar mig, men ibland måste även jag fokusera och hitta sätt att inte kolla facebook eller annat stup i kvarten.

Jag orkar inte hålla på och ta bort appar som stör mig etc. Jag skulle bara installera dem igen i frustration. Det är ingen idé att (som vissa bekanta) posta rätten för andra att skälla på mig om jag lägger ut något när jag inte borde. Så jag hittade ett fint alternativ.

Det finns en liten app som heter ”Forest”. I den planterar du ett frö, ställer in hur länge du inte får kolla på telefonen och sedan bara du väntar. Om du låter bli telefonen så blir det ett fint digitalt träd i din växande lilla skog. Men om du lämnar appen så dör trädet och blir hemskt fult. Finns på alla mobiler, till och med för datorn.

Testa! Låt träden leva. (Även i den riktiga skogen, så klart.) Och fly teknikhetsen en stund för något fint.

Planeringsverktygslådan växer

Eftersom jag gillar att jobba digitalt så blir en del av mina inlägg här på det temat. Här är ett till.

Som många av er vet så har jag bytt ut anteckningsblocket mot anteckningsappen i iPhone. Att lägga ut postit-lappar (eller etter värre, utskrivna A4) över hela golvet byttes effektivt mot Scrivener. Och grovplanering kan man göra snitsigt värre i mindmaps. Men det finns en sak som ingen av dessa klarar riktigt bra. Matriser.

Och när behöver man dem, då? Bra fråga. Jag har aldrig använt dem förut men precis insett att jag behöver en sådan i ett av mina projekt. Man behöver matriser när man i grova drag behöver planera en karaktärs utveckling, eller en händelseutveckling, från start till mål och tydligt se hur de samspelar gemensamt!

Så, nu åker kalkylprogrammet fram. Numbers, för alla Mac-användare, eller Excel på PC. De är riktigt kass att använda för text (de är trots allt gjorda för att räkna med), men oslagbara för matriser!

Och nästa helg är det fantastika 2013!

Skriva som projekt

Den största bristvaran för en författare är tid. Särskilt för en debutant, som jag. Man måste jonglera tid att skriva med tid att jobba och tid att läsa. För möjligheten att ägna all sin tid åt att skriva (och läsa) finns inte. I alla fall inte på lång tid ännu, om någonsin.

Men ibland får man tid till eftertanke. Jag var på en kort resa och hann tänka en del. Framförallt ägnade jag ledig tid åt kommentarerna i Lindas och min redaktörs första redigeringsbrev till vår uppföljare, men nästan lika mycket åt just hur man ska göra för att få mer tid att skriva.

Givetvis går det inte att få mer tid, rent fysiskt. Men man kan planera sin tid bättre. Se skrivandet som ett mer tydligt projekt, inte lika mycket som en hobby som får ta den tid den vill (OK, den tar redan tagit väldigt mycket tid på nätterna som det är!). Jobba ännu mer strukturerat, med erfarenheter från dag-jobbet som jurist som författarknep.

”Förr i tiden”, när man planerade stora utvecklingsprojekt inom mjukvaruutveckling, så gjorde man en stor plan för projektet i början och sedan jobbade man mot det där målet. Man ändrade helst så lite som möjligt under tiden.  Numera jobbar man ofta med s k agila modeller, som i princip betyder att man har ett mindre klart mål och jobbar i korta ”sprintar” som medger förändring hela tiden. Det ska bli bättre så, i alla fall i teorin.

Faktum är att det finns rätt stora likheter mellan stora utvecklingsprojekt och att skriva en bok. Man kan sätta upp målen från start och sedan ta sig fram dit, utan att ändra så mycket. Eller så kan man skriva en bit i taget, såsom man känner att den biten ska vara. Jag tror att sanningen ligger någonstans mittemellan, som vanligt. Men jag inser att jag för det mesta skrivit mina böcker rätt så mycket enligt den ”gamla” modellen och först på sistone, med Linda, skrivit mer enligt den ”nya” modellen. Och det går faktiskt bättre.

Just nu har jag tre projekt i huvudet. Uppföljaren och två till som får vara hemliga än så länge. Självklart ligger allt  fokus på uppföljaren, men vill jag komma långsamt framåt med (något av) de andra under tiden. Det går inte att fokusera på tre projekt, det är bara att glömma. Men om man lånar lite tankar från agil utveckling, och skriver fokuserat på ett projekt i taget under en viss given tid, så kanske… Jag tänker i alla fall testa… En månad i taget, ett kapitel per kväll, på varje projekt. I alla fall tills jag får klart vilket projekt som blir nästa heltidsfokus i alla fall.

Vi får se hur det går!

PS: Ni som gillar juridik kring IT-utveckling, läs gärna min kollega Lars Arrheds blogginlägg om detta här.