Grävlingens år

Gott nytt år! Enligt det kinesiska horoskopet är det under 2020 råttans år. Men, eftersom min bok Grävlingen kommer i april så tänker jag istället fira Grävlingens år i år!

2019 var för mig, av högst personliga skäl, en emotionell berg- och dalbana. Det började inget vidare, helt enkelt, och tog lång tid att ordna upp sig. Men i allt det så hade jag ändå en oas i mitt skrivande där jag kunde glömma allt annat och bara skriva. Så under 2020 är det dags att äntligen se resultatet av allt arbete jag lagt på boken.

Förutom det så har jag fått ordning på träningen under 2019, och tänkte fortsätta med det. Dessutom kommer jag att springa Göteborgsvarvet igen i år, det var ett tag sedan sist.

Jag önskar alla ett riktigt fint 2020, och fira gärna Grävlingens år med mig hela året!

Det glamorösa författarlivet

I går var jag på fest. Min förläggare firade flera saker på en gång, bl a jämn födelsedag, så hon hade mingel i Stockholm. Det var supertrevligt, jag träffade flera andra författare, medarbetare på förlaget och Maria Enberg på min agentur.

I dag betalar jag priset. Nej, det var inte värst mycket dricka, men däremot behövde jag åka tåget strax före 6 i morse för att hantera dagjobbet. Så nu är jag inte värst pigg, men det var det värt!

I helgen var det också litterär full fart. Litteraturfestivalen i Glommen var med på ”ljusfest”, så bl a jag och en del andra författare var där. Det var slut 23, så jag kom hem vid 1 på natten.

Det priset betalade jag i söndags, också det värt det!

Men nu är det dags att lämna ”glättigheterna” ett tag och skriva mig trött istället. Ännu mer värt det!

Bland montrar och riddare

Årets bokmässa i Göteborg var en mässa full av känslor och upplevelser.

Mässan är alltid en plats, och tid, där jag och många andra får chansen att under några galet intensiva dagar träffa alla vänner och branschkollegor som annars lever på vitt skilda platser. Det minglas och pratas konstant och den redan ganska stimmiga montermiljön kokar av aktivitet.

Men mycket har förändrats i år. Redan före mässan meddelade Mörkersdottir att förlaget lägger ned. Andra Världar, både ett förlag och en egen mässa för fantastik, gjorde sin sista bokmässa före de också lägger ned. Flera av mina egna vänner var inte heller på mässan i år av olika skäl och jag saknade dem alla. Själv råkade jag vakna med huvudvärk redan på morgonen första dagen, så jag var där lite mindre än planerat. Det var tråkigt på många sätt.

Samtidigt hände så väldigt mycket positivt! Marcus Olausson lanserade sin Vingar av rök, den andra av tre rejäla tegelstenar i hans fantasyepos om Serahema Saporium, sedvanligt klädd i en mycket välgjord riddarrustning. Bara omslaget på denna Sveriges troligen mest efterlängtade fantasy kan vara ett av de snyggaste på mässan i år! Den för Annorlunda Förlag och Catoblepas Förlag gemensamma montern Oscarianska Compagniet, med läckert steampunktema, slog försäljningsrekord för mässan. Lars och Lena Wilderäng lanserade prepperbibeln Är du förberedd? Kort sagt, vi som var där hade mycket kul ihop med både nya och gamla vänner.

På min egen kant lyckade jag med ett stort mått av självdisciplin att inte förköpa mig alldeles, men plockade ändå på mig en bra hög böcker att njuta av. Jag minglade med förlag och min oslagbara agentur, som förgyllde mässan med sin supertrevliga middag. Inte minst pratade med min förläggare på LB Förlag bl a om den grymt snygga skissen på det kommande omslaget till Grävlingen. Det kommer att bli en mycket spännande vår och jag längtar efter att berätta mer så snart jag bara kan!

Sista kvällens middag med mina närmaste vänner blev över förväntan lyckad, trots att vi var nära att inte få bord någonstans, och mässan avslutades precis så bra som den ska. Och för er som kanske undrar: Även riddare gillar feelgood.

Mitt Sommarlov…

Här sitter jag, med semestern på upphällningen, och ägnar mig åt redigeringsarbete på Grävlingen.

Men jag har haft lite ledigt också, inte bara skrivit (och hållit klienterna nöjda då och då).

Jag har flugit en hel del (trots vädret), inklusive fått hantera ett linbrott på låg höjd i bogseringen. Det gick bra även om det inte riktigt var vad jag hade tänkt den dagen.

Jag har umgåtts med familj och vänner, inklusive testat på stand up paddle board för första gången. På en lugn sjö. Jag ramlade inte i, men det var nära. Jag var på releasefest för Lars Wilderängs nya bok Fallet, men inte hunnit läsa den ännu (så inga spoilers tack!). Och jag har myst med fler kattungar än jag trodde jag skulle se på månader, när jag hälsade på författarkollegan Therese Loreskär hemma hos dem.

Nu är det bara det sista kvar, sedan kallar dagjobbet, tidiga morgnar och allt det där igen. Det ska nog gå bra, tänker jag, och gömmer mig i texten igen.

Litteraturfestival i Glommen

I helgen var jag på en riktigt trevlig liten bokmässa, i superfina Glommen i Halland. Mässan var i en liten bygdegård med havsutsikt, bara en sån sak!

Utanför fanns ett tält för författarintervjuer och inne fanns bokbord och massor av besökare. Jag satt tillsammans med Jo Salmson och Jerker Hulthén och pratade skrivande och fantastik med dem så fort det inte var någon som var och klämde på böckerna.

Det var så lyckat och trevligt. Jag är jätteglad att jag fick vara med. Nu är jag full av energi för att kasta mig över redigering av Grävlingen så den får paradplats på bordet till nästa år.

Dags att fira!

Dmxji2awRWqQTb8Ndwcg3Q

Jag var inte bara på sommarfest hos min underbara agentur Enberg Agency i går. Jag var också på LB Förlag och skrev på för utgivning av Grävlingen!

Så nu kan jag äntligen berätta att det kommer en psykologisk thriller med övernaturliga inslag, kanske till och med lite åt skräckhållet, med mitt namn på nästa år. Det är en hel del jobb kvar i redigering före allt är klart, men det ska bli så kul och spännande att jobba med nytt förlag, ny bok och ny energi. Snygg katalog för 2019 har de också, med många fina titlar att kolla in redan nu.

Med så här glada nyheter så var såklart sommarfesten extra rolig. Enbergarna är verkligen supermysiga och skämde bort oss med hemlagad mat och trevligt sällskap. Jag är så glad och tacksam att få vara med i gänget.

Och nu är det ju midsommar också!

fullsizeoutput_6917

Aprilredigering!

Hej!

Vad gjorde du under april? Förutom en del personlig turbulens och känslomässiga turer så har jag mer eller mindre bara gjort tre saker: Dagjobbat, tränat och redigerat!

Och med redigerat menar jag verkligen redigerat mycket. Riktigt mycket. Nästan varje dag, all tid jag haft över tills jag inte orkat mer. Men så har jag också mer eller mindre skrivit om ca en tredjedel till hälften av ett viktigt manus, och dessutom ökat omfånget med nästan 20 000 ord. Rätt bra jobbat, om jag får säga det själv.

Utan att ha tränat hade jag dock inte orkat. Det är i sig inte så ansträngande att sitta vid tangentbordet hela dagarna (dagjobbet inkluderat), men mentalt är det mer krävande än en kan tro.

Men nu får jag lite paus någon vecka. Jag skickade manus till agenturen i går och väntar på feedback, inför nästa redigeringsrunda. Under tiden ska jag testläsa en kollegas manus och kanske kolla lite Netflix. Tills det är dags igen!

Mellan vinter och vår

På morgnarna ligger täta slöjor av dimma över marken. Vinterkylan går ur jorden när solen värmer luften. Göteborg darrar mellan vinterns regniga kyla och vårens krispiga kontraster. Kall luft och varm sol.

På samma sätt lever jag just nu i ett mellanläge. Det har varit en tung vinter, på många sätt, och än är den inte över. Samtidigt går det att skönja ett slut på det. Snart finns utrymme att starta på nytt.

Om inte allt för lång tid hoppas jag kunna berätta om roliga saker, nya saker som jag hoppas kommer glädja många med mig. Men för nu måste jag vänta och ha tålamod lite till.

Det är dimmigt i mellanläget. Men förr eller senare lättar det.

Gärna personligt, inte privat

En god vän och författarkollega sade en gång att hen gärna har en personlig relation till sina läsare, men inte privat.

I dagens läge, där till och med det introverta skapande som en författare mestadels ägnar sig åt, är det nästan nödvändigt att dra en sådan gräns. Förr i tiden kunde en författare ägna sig åt sitt skrivande och egentligen aldrig synas mer än som ett namn på omslaget av de böcker hen gav ut. Nu förväntas vi vara ett ”varumärke”, med allt vad det kan innebära. Det ställer delvis nya krav på yrkesrollen.

Den här bloggen uppdateras för det mesta ganska oregelbundet, men nu har det varit tyst längre än vanligt. Jag är visserligen inte så värst bra på att uppdatera mina sociala media mer än i perioder, men även där har jag varit frånvarande. För det mesta beror det på att jag helt enkelt inte prioriterar det för att istället hinna skriva. Det är jag okej med och än så länge har inte mina läsare ställt högre krav.

Just nu är min tystnad tyvärr orsakad av andra saker, sådana som är privata. Det har hänt saker som jag inte vill berätta om här, eller på andra ställen. Inte ännu i alla fall. Jag har inte heller skrivit så mycket de sista veckorna.

Men i dag skrev jag äntligen igen. I dag påbörjade jag inledningen till vad som kan bli en helt ny bok, den som jag tänker skriva parallellt med sista delen av min rymdopera Tusen Solars Rike.

Snart hoppas jag vara tillbaka bakom tangenterna som vanligt igen.

Super19

Gott nytt år!

Jag har gömt mig i skrivbubblan så mycket det gått över jul och nyår. Det var produktivt och sååå skönt att skriva när det är ljust ute som omväxling, men nu är tyvärr den tiden nästan slut och dagjobbet börjar igen på måndag. Så, åter till kvällsschemat för skrivandet.

Jag har i alla fall förberett så att 2019 ska kunna bli ett riktigt spännande år för mitt författarskap. Precis efter nyår skickade jag ny version av mitt senaste manus till min agent, efter att ha redigerat det ordentligt över ledigheten. Det ska snart börja skickas till lämpliga förlag och jag är rejält taggad för det! Utan att avslöja för mycket (ännu) så är det en psykologisk thriller.

Sedan ligger ju tidigare manus ute på en del förlag och jag väntar på besked, bl a om min rymdopera Tusen Solars Rike och ungdomsmanuset från förra hösten.

Håll tummarna för dem alla, medan jag sätter tänderna i att avsluta rymdoperan under våren.

Super19 kan börja!