Finns det någon mer klassisk skrivuppgift? Och jag lovar att ett stort antal skolbarn just nu, eller inom kort, kommer att utsättas för den. Låt dig inte förföras av dess enkelhet. Det låter enkelt – berätta vad du gjorde på sommarlovet, men den är overkligt svår. Hur börjar man ens? Vems perspektiv ska det vara i? Hur lägger man upp den dramatiska kurvan? Balansen är en mardröm. Berätta för mycket och det blir plottrigt och (i värsta fall) skrytigt. Berätta för lite och det blir tråkigt. Att lägga in fiktiva element kan vara kul, men kan bli mer spännande än man avsåg och få oväntade konsekvenser. Fråga de som provat…
Mitt sommarlov då? Jo, vars. Vädret har varit oslagbart. Gräsmattan har växt i hysteriskt tempo (och klippts av undertecknad med motsvarande frenesi). Jag har vilat och gjort saker som inte varit produktiva alls och andra som varit det.
Jag har flugit hyfsat med segelflyg och faktiskt tagit personligt höjdrekord. 2103 meter över havet, någonstans över Falköpingsslätten. Det är en underbar och svårbeskrivbar känsla att sväva under en molntuss, så nära att vingen nästan skär in i molnet när man svänger brant. Så nära molnbasen går det att se de första tussarna när nya moln föds, något ingen på marken har en chans att se. Det är magi.
Jag har haft tid att läsa ikapp i alla fall en ansenlig mängd av mina böcker som samlade damm i ”att läsa”-högen. Både fysiska böcker och e-böcker, och en blandning av svenska och engelska verk. Bl a slukade jag några e-noveller skrivna av kollegor på Fantastisk Podd och andra.
Dessutom har jag haft min mest produktiva sommar hittills vad gäller mitt eget skrivande. Av någon anledning så har sommaren hittills ofta inneburit mycket mindre skrivande för mig, oavsett om jag varit mitt i ett utkast eller bara funderat på nästa. Inte på grund av tidsbrist eller lättja, det har bara blivit så.
Inte i år. Jag har jobbat på med högre tempo och (om jag för säga det själv) bättre resultat än vanligt. Till och med på semesterresan med min fästmö blev det några kapitel bearbetade på hotellrummet. För vad det kan vara värt så känner jag att min skrivprocess börjar ta någon slags form, från rätt så planlöst skrivande till klart mer planerat och genomtänkt. Mitt nuvarande WiP börjar ta ny form, även om det är månader med arbete kvar före det är i ett läsbart skick. Men som det ser ut nu så har jag höga förhoppningar, peppar peppar.
Det känns bra inför höstens skrivarbete, för nu är ledigheten från mitt advokatvärv i praktiken över för denna gången. Kontoret svämmar antagligen över av brev som jag måste hantera och väl hemma från en veckas total internetfrihet så väntade nästan 200 olästa jobbmail… Jo, hotellet hade WiFi, men den var så seg att man gav upp.
Som avslutning bjuder jag på den klassiska semesterbilden, dock utan strand. Snart är det bokmässa!

Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.