På morgnarna ligger täta slöjor av dimma över marken. Vinterkylan går ur jorden när solen värmer luften. Göteborg darrar mellan vinterns regniga kyla och vårens krispiga kontraster. Kall luft och varm sol.
På samma sätt lever jag just nu i ett mellanläge. Det har varit en tung vinter, på många sätt, och än är den inte över. Samtidigt går det att skönja ett slut på det. Snart finns utrymme att starta på nytt.
Om inte allt för lång tid hoppas jag kunna berätta om roliga saker, nya saker som jag hoppas kommer glädja många med mig. Men för nu måste jag vänta och ha tålamod lite till.
Det är dimmigt i mellanläget. Men förr eller senare lättar det.
Bakom tangenterna 
Fint skrivet.
Tack!