Sömnpiller

Exposition. Känn på det ordet lite och våndas.

I så gott som varje skönlitterär text finns det i vart fall något som bara måste förklaras. Allt kan inte smygas in i dialog utan att den blir krystad eller fylld med ”as you know, Bob”, eller dess kusin ”berätta mer, professorn”.

Som ni vet, kära läsare, så blir texten sällan njutbar av sådant. Inte heller av långa förklarande textsjok, rena infodumpar. Så vad gör man när man ändå måste förklara någonting?

Jo, man fortsätter med sitt shitty first draft och dumpar in eländet precis så där klumpigt som det inte får vara sen, när manuset är klart. För att man måste. Eller för att någon enstaka läsare där ute kanske uppskattar att bli lite sömnig och vilja släcka sänglampan medan hen läser.

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s