Början på något nytt

Torrey Pines Broken Rock

Det är så här det börjar.

Jag har skapat ett nytt projekt i Scrivener. Det är lika skrämmande varje gång. En vet aldrig vad som händer med det.

Det förra, en novell, kantrade och rann ut i sanden. Jag vet inte om det går att rädda eller om jag ens vill försöka. Projektet före det lockar mig men det ligger på is. Det är för stort och kräver alldeles för mycket förberedelser om det nånsin ska lyckas. Nån gång ska det bli verklighet, men inte nu. Jag är inte redo för det ännu.

Dessutom befinner jag mig i det ingenmansland som är väntan på besked från förlaget om mitt senaste ”färdiga” manus. För mig är det, och har alltid varit, svårt att verkligen skriva nytt under den tiden. Kanske måste jag byta fokus igen och kasta mig in i det manuset igen, kanske blir svaret nej och jag måste bestämma vad jag ska göra med det. Kanske behöver jag bara vila efter att ha avslutat ett väldigt stort jobb. Jag vet inte.

Jag inser att de skuggorna kommer att hänga över detta projekt, men någon gång måste jag ju börja.

Jag har satt en deadline och en wordcount, 120 000 ord till den 31 januari 2017. Det är gott om tid, men ändå nära nog för att skärra mig och sporra mig. Jag kommer att behöva tiden, för den här gången ska jag göra jobbet så där som jag verkligen skulle vilja att jag kunde. Jag ska planera, plotta och analysera. Allt ska vara ”klart” när jag faktiskt ger mig på att skriva.

Jag vet att det ändå kommer att blomma ut i oväntade händelser när jag faktiskt skriver. Det händer alltid. Men den här gången ska utrymmet för ”ogräs” i min historia vara så litet som möjligt. Jag lärde mig det när jag arbetade med senaste vändan på förra manuset, det som ligger hos förlaget. Första delen av det skrev jag ganska fritt, utefter en grov storyline, men efter den senaste rundan kommentarer från förlaget så lade jag till mer eller mindre en hel bok. Ingen jättelång bok, men ändå! Den planerade jag i detalj och höll mig till planen till och med när jag insåg att den startat med helt fel premiss. Det gjorde inget. Jag plöjde vidare som om allt var som det skulle och rättade till felen i en första redigering som i praktiken var en omskrivning av nästan halva arbetet.

Så kommer jag att skriva hela det här projektet. Jag har en idé som vägrar lämna mitt huvud (brukar vara ett bra tecken), jag har några av huvudkaraktärerna i huvudet och jag har en miljö. Nu tänker jag ägna sommaren och kanske till och med lite av hösten åt förberedelser före jag skriver.

Som uppvärmning till skrivandet tänker jag skriva en Journal of a Novel, inspirerad av Elizabeth George. Jag har lagt upp en virtuell röd bok för det i Scrivener. Delar av denna tänker jag lägga upp på bloggen. Inget avslöjande, för jag är alldeles för osäker på mig själv för att våga gå ut med något mer konkret bara i fall projektet kantrar. Och ingen gillar spoilers, om det blir en bok av det. Men mina tankar och känslor kring skrivandet av just det här projektet vågar jag blotta.

Bilden har inget med projektet att göra, men visst ser klippan i mitten ut som en slags trampolin ut i äventyret?

Annonser

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s